Fakta om befruktning

Insemination är en fertilitetsbehandling (även kallat assisterad befruktning) som innebär att spermier förs in i livmodern i samband med ägglossning. Spermierna tar sig sedan själva mot ägget som kommer från äggstocken genom äggledaren. Befruktning sker i äggledaren och efter några dagar implanterar det befruktade ägget förhoppningsvis i livmoderns slemhinna.

Insemination utförs på IVF-kliniker i Sverige, dels på privata och dels på sjukhuskliniker. Det kan ske med makes/sambos spermier, eller med donerade spermier.

Insemination med donerade spermier är en vanlig metod för samkönade kvinnliga par eller ensamstående kvinnor som har önskan om att bli föräldrar/förälder. För lesbiska har metoden varit tillåten att utföra i Sverige sedan 2005, och för ensamstående kvinnor sedan 2016. Insemination med donerade spermier kan också vara ett alternativ för de olikkönade par där mannen saknar egna spermier.

Hur gammal får man vara?

Fertiliteten minskar med åldern för både män och kvinnor. Det är dock mest markant hos kvinnan, där man ser en kraftig försämring av fertiliteten efter 35 år och framåt. Skillnaden mellan män och kvinnor beror på att kvinnans ägg finns i äggstockarna sedan födseln medan mannens spermier nybildas kontinuerligt i testiklarna.

På grund av att åldern spelar en stor roll, så sätter många svenska kliniker åldersgränsen för kvinnor att genomgå insemination till omkring 43 år. Detta gäller privatkliniker, alltså när man själv finansierar sin behandling. Gränsen är densamma som gäller för IVF-behandling.

Inom landstinget kan man få hjälp med upp till 6 inseminationsförsök om de kriterier landstinget har uppfylls. Åldersgränsen är dock betydligt lägre jämfört med privatbehandlingar – det vanligaste är att kvinnan inte får ha fyllt 40 år. För män brukar gränsen ligga på max 55 år. I andra länder kan andra åldersgränser gälla, vilket innebär att många väljer att göra fertilitetsbehandling utomlands.

Alla är olika

Fertiliteten kan skilja sig mycket från individ till individ. Det är därför viktigt för alla som önskar bli föräldrar genom assisterad befruktning, att så snart som möjligt boka tid med en läkare som är specialist inom fertilitet för att få en uppfattning om hur stor chansen att bli gravid är.

Genom den fertilitetsutredning man genomgår innan behandlingen startas, får man oftast svar på vilka förutsättningar för eventuell graviditet som finns. Kvinnans äggstockar undersöks med ultraljud och blodprover tas för att visa hormonnivåer i kroppen. Läkaren undersöker också om det finns passage i äggledarna, vilket är en förutsättning för att en inseminationsbehandling ska kunna lyckas.

Insemination är en fertilitetsbehandling som innebär att spermier förs in i livmodern i samband med ägglossning.  Spermierna kan antingen vara från den blivande pappan, eller från en spermadonator.

Insemination med donerade spermier

I Sverige har det sedan länge varit tillåtet med insemination med donerade spermier för heterosexuella par där mannen saknar egna spermier. Från och med år 2005 blev det även tillåtet för lesbiska par att genomgå donatorinsemination och 2016 dessutom för ensamstående kvinnor.

Alla behandlingar med donerade könsceller har i Sverige tidigare bara varit tillåtet för universitetskliniker att utföra. På grund av långa väntetider för att påbörja behandling valde många par och kvinnor att åka utomlands för behandling. Sedan 2016 utför privata kliniker insemination med donerade spermier, vilket har  reducerat köerna och ökat tillgängligheten.

Lagen i Sverige tillåter endast insemination med ”öppna” donatorer, vilket innebär att donatorns identitet är känd. Det blivande barnet har alltså rätt att kunna ta reda på information om sitt ursprung genom att i mogen ålder kunna få uppgifter om donatorns identitet.

Utredning

För att få genomgå insemination med donerade spermier behöver paret/kvinnan genomgå en utredning som består av en medicinsk del och en psykosocial del. Den medicinska delen innebär att en läkare bedömer förutsättningarna för paret/kvinnan att bli gravida. Det sker bland annat genom undersökning av livmoder och äggledare samt blodprovstagning. Den psykosociala delen består av att paret/kvinnan får träffa en beteendevetare, och detta är en del som är obligatorisk enligt lagen för att få genomgå behandling med donerade könsceller.

En viktig del i detta samtal är att prata om det som tidigare nämnts – donatorns öppna identitet, hur man talar om för ett barn varifrån han/hon kommer, och att det underlättar att göra det i tidig ålder. Man talar också om livssituationen i stort, föräldraskap och det sociala nätverket omkring patienten.

Landstinget

I Sverige kan man genom landstinget få hjälp att bli föräldrar genom upp till 3 försök med IVF eller 6 försök med insemination om de kriterier som landstinget har uppfylls. På privata kliniker betalar patienten själv för behandlingen, vilket en del väljer av olika anledningar. Exempel kan vara att man inte vill vänta om kön är lång inom landstinget eller att landstingets kriterier inte uppfylls.

IVF (provrörsbefruktning) och andra typer av fertilitetsbehandlingar kan finansieras på olika sätt. Vissa par/patienter får remiss till reproduktionsmedicinska centra på sjukhus för behandling, vilket bekostas helt av landstinget, och vissa betalar själva (privat) för sin behandling.

Landstinget

För landstingsfinansierad behandling gäller att paret/patienten ska uppfylla de kriterier som ställs av landstinget, vilket handlar om bland annat ålder och ifall man har barn sedan tidigare. Kriterierna kan variera något mellan de olika landstingen i Sverige. Vanligtvis har man rätt till upp till tre behandlingar ifall kraven uppfylls.

Privat finansiering

Vid privatfinansierad behandling går paret/patienten tillsammans med läkaren igenom de olika alternativ som finns för betalning. Detta görs i samband med första besöket då behandlingen planeras. Ofta finns det flera sätt att lägga upp den ekonomiska biten, antingen genom att betala för en behandling i taget (enstaka behandling) eller om man vill betala för 2 eller 3 behandlingar som en ”paket”-lösning.

En enstaka IVF-behandling brukar kosta mellan 35 000 – 40 000 kr i Sverige. Ifall man vill betala för tre behandlingar direkt, ligger priserna för detta på omkring 65 000 – 80 000 kr. Paketbetalningar brukar fungera så att behandlingsserien avslutas då en av behandlingarna gett upphov till barn. Detta innebär alltså att ifall man får ett barn på första försöket så har man inga innestående försök kvar utan då är alla behandlingar avslutade. Många upplever att det tar bort en del av känslan av press när man vet att man har tre försök på sig att lyckas.

Ifall det vid återföringsdagen finns mer än ett embryo med god kvalitet kan de övriga frysas ner, och då tillkommer en kostnad för frysförvaringen. Dessa embryon kan användas för eventuellt framtida försök. När dessa embryon ska tinas och återföras brukar det kosta mellan 15 000 – 20 000 kr. Graviditetsresultaten för återföring med frysta/tinade embryon är i nivå med återföring av färska embryon.

Delbetalning

De flesta kliniker erbjuder möjlighet att delbetala sina behandlingar, vilket förenklar betalningen för många. Det brukar finnas olika alternativ genom samarbete med banken där man kan slå ut behandlingskostnaden på 6-12 månader utan ränta. Ibland går det även att välja längre avbetalningsplan, men med en ränta som läggs på kostnaden.

När det är bestämt vilket alternativ av betalning som är aktuellt skrivs alltid ett avtal mellan kliniken och paret/patienten. Detta avtal är viktigt för båda parter för att veta vad som ingår i kostnaden.