Fakta om IVF - Sida 5 av 5 - Fertilitetsråd.se

IVF Syd

För ett antal år sen fanns inte möjligheten för ensamstående eller samkönade att få hjälp att bli föräldrar, utan deras enda val var att åka till andra länder, exempelvis till Danmark. Men lagen ändrades, och för samkönade blev det tillåtet år 2005 att genomgå assisterad befruktning och ensamstående kvinnor fick samma rättigheter år 2016. Idag hittar du en rad alternativ i södra Sverige för att få undersökningar, utredningar och behandlingar för insemination och IVF.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) har beslutat om rekommenderade riktlinjer för assisterad befruktning. Där står det att:

– Behandlingen ska starta innan kvinnans 40-årsdag.

– Kvinnan ska inte vara under 25 år gammal.

– Landstinget erbjuder tre IVF-behandlingar eller sex inseminationer med donerade spermier.

– Landstingsfinansierad assisterad befruktning endast ska erbjudas kvinnor som inte sedan tidigare är registrerade vårdnadshavare till något barn.

– Vårdgarantin innebär att utredningsfasen ska påbörjas inom tre månader från första kontakt. Men om en behandling är beroende av donation av ägg eller spermier startar vårdgarantins tidsgränser när dessa finns på plats.

Forskning och samarbeten

Om du bor i södra Sverige (eller givetvis även övriga delar av landet) så kan du tack vare lagändringen få hjälp inom Sverige. Du kan antingen få remiss för att göra behandling via landstinget från din läkare eller så kan du själv bekosta en behandling på en privat klinik. Du finner kliniker som samarbetar med många fertilitetscentrum och kvinnokliniker för att kunna erbjuda mesta möjliga hjälp. Tack vare Sveriges forskning inom området så har många av dessa kliniker blivit internationellt erkända för de goda resultat de har på behandlingarna.

De flesta kliniker i Malmö är idag är även HBTQ-certifierade, vilket ger en trygghet för dig som patient att bli bemött professionellt.

Varför välja Danmark idag?

I många fall har vissa redan försökt med insemination och IVF, men misslyckats och därför väljer man att istället försöka med behandling utomlands. Ytterligare en anledning kan vara att man helt enkelt har en för hög ålder för att få genomgå IVF i Sverige. De flesta svenska kliniker sätter en åldersgräns för kvinnan mellan 40 till 43 år, medan du kan genomgå IVF ända upp till 45 år i Danmark.

Det är dock viktigt att komma ihåg, att om du själv söker dig till en klinik i utlandet får du själv stå för hela kostnaden, inklusive läkemedel. Glöm inte heller bort att räkna in kostnaderna för resor och eventuellt uppehälle i din budget.

På universitetskliniker i Sverige har provrörsbefruktning med donerade spermier varit tillåtet sedan 2003. Men på privata kliniker har det tidigare enligt lagen bara varit tillåtet att utföra insemination – och inte provrörsbefruktning – med donerade spermier. Detta har numera förändrats.

På regeringens uppdrag gjorde Socialstyrelsen en utredning av den dåvarande lagstiftningen och lade i februari 2016 fram ett förslag om att den borde ändras.

– Vi såg ingen skillnad i förlossningsutfall och komplikationer mellan dem som gått hos andra kliniker jämfört med dem som gick på universitetssjukhus. Vi såg ingen anledning att inte tillåta andra kliniker att också få utföra befruktningar utanför kroppen med donerade könsceller, säger Anastasia Nyman, docent i epidemiologi och utredare på Socialstyrelsen.

Det är från och med 1 januari 2019 tillåtet även för privata kliniker att utföra IVF med donerade spermier, vilket ökar chanserna för många kvinnor att bli gravida.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

IVF SydAdmin Sys2019-11-04T16:08:41+02:00

IVF-behandling

IVF står för In Vitro Fertilisering (In= i, Vitro= glas, Fertilisering= Befruktning) och kan kort beskrivas som att ägget befruktas av spermier utanför kroppen. Metoden kan användas vid många typer av infertilitet, oavsett om den är manlig, kvinnlig eller oförklarad, och kan ske med mannen/sambons spermier eller med donerade spermier. Donerade spermier används när behandlingen gäller samkönade kvinnliga par, ensamstående kvinnor eller olikkönade par där mannen saknar egna spermier.

Barnmorskan går igenom hur hormoninjektionerna tas

Inför en IVF-behandling behöver paret, eller kvinnan, genomgå en fertilitetsutredning. Den börjar med ett läkarbesök där både du och din partner får redogöra för era hälsotillstånd, vilka läkemedel ni tar eller har tagit, eventuell rökning eller drogmissbruk och tidigare sjukdomar. Båda parter får ta blodprover. Dessutom undersöks kvinnan med ultraljud, för att utesluta några fysiska orsaker till infertiliteten och även för att undersöka hur stor äggreserven är. För att kunna genomgå IVF får denna inte vara för liten, då det kan bli svårt att få ägg att mogna under behandlingen.

Samtidigt undersöks även mannen. Främst fokuserar man på antal, simförmågan och rörligheten hos spermierna, men man gör även undersökningar för att utesluta att problemen beror på något fysiskt hinder hos mannen.

När fertilitetsutredningen är klar kan paret eller kvinnan boka ett planeringsbesök för att starta en IVF-behandling. Till besöket tas kopior av journaltext och blodprovssvar med för att IVF-läkaren ska kunna ta del av informationen som kommit fram under utredningen.

Hormonbehandling inför IVF

När IVF-läkaren tillsammans med er, bestämt att IVF är den rätta behandlingen att genomgå så följer en hormonbehandling av kvinnan. Det innebär att kvinnan tar kroppsegna hormoner för att stimulera fram fler mogna ägg än normalt vid ägglossningen samtidig som hon får en antagonist för att hindra spontant ägglossning och att man förlorar de stimulerade äggen.

Läkaren kontrollerar sedan storleken på de växande äggblåsorna genom ultraljudsundersökning. I vissa fall kan det bli flera undersökningar, medan det i andra fall räcker med någon enstaka undersökning. När läkaren sedan bedömt att blåsorna är tillräckligt stora ges en sista spruta som innehåller human chorionic gonadotropin (hcg), som gör äggen är redo att plockas ut.

I IVF-labbet tar man hand om ägg och spermier.

Äggen tas ut med en tunn nål genom slidväggen. Äggblåsornas vätska förs över till ett provrör som tas om hand av embryologerna som jobbar i IVF-labbet. Samma dag lämnar mannen ett spermaprov som prepareras inför fertilisering. Ägg och spermier läggs i en odlingsskål där befruktningen sker. Om spermierna inte är tillräckligt många, eller har svårigheter att ta sig framåt av egen kraft, kan de injiceras in i ägget. Detta kallas mikroinjektion eller ICSI. Efter några dagars odling av de befruktade äggen återförs det embryo som bedöms ha den högst chans till graviditet.

Viktigt att tänka på

En sak som kan påverka möjligheten att göra en IVF-behandling är kvinnans ålder. Ju äldre kvinnan är desto lägre blir äggreserven samt även äggens kvalitet. Det är något som är bra att ha i åtanke när ni funderar på att söka för en IVF-behandling.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

IVF-behandlingAdmin Sys2019-11-04T16:09:30+02:00

IVF – lite bakgrundshistoria

För dig som går i tankar om IVF-behandling eller genomgår en behandling just nu så kan det vara intressant att veta att detta inte alltid var en självklarhet. Inte bara för att det är en modern framforskad metod, utan även hur det etiskt fanns motståndare. Så hur har det sett ut genom åren?

Första provrörsbarnet

I juli 1978 skrevs historia. Då föddes Louise Brown, det allra första provrörsbarnet i världen efter 104 IVF-försök. Detta var ett mycket omdebatterat ämne på den tiden och metoden hade många högljudda kritiker. I dagsläget har det svängt och IVF är en av de viktigaste metoderna för behandling av barnlöshet. 2010 tilldelades skaparna av IVF-tekniken Nobelpriset i medicin.

Under behandlingen tar embryologerna hand om ägg, spermier och embryon.

Forskningen i Sverige

Sverige var tidigt ute tack vare Stig Kullander, läkare vid kvinnokliniken i Malmö. Han var också en av få läkare som uttryckte sig positivt om metoden. I ett välkänt citat till kritikerna ska han ha sagt att ”det är oetiskt att inte forska”. Han lyckades tack vare sin envishet att få forskningsetikkommittén i Lund på sin sida, och kunde därmed börja forska inom området. Forskningen bedrevs i Malmö och Göteborg under 1978 till 1982, och målet var att vara det team som först, i Norden, lyckades med en fullgången graviditet efter en IVF-behandling.

1982 föddes sedan det första ”provrörsbarnet” i Norden. Det var en flicka, född i Göteborg, och strax efter detta föddes barn nr 2, en pojke, i Malmö. Det var under den här tiden, och under många efterföljande år, enbart möjligt att få IVF i Göteborg och Malmö och det innebar att väntetiden för vård inom den offentliga vården var 7 år efter remiss.

Utvecklingen till vad som erbjuds idag

1985 började saker och ting sakta ändras. Det året öppnade Sophiahemmet sin fertilitetsklinik och strax därefter följde flera privata kliniker. Dessa hade betydligt kortare väntetider och eftersom de enbart ägnade sig åt IVF blev deras resultat snabbt mycket goda. I dagsläget finns det tio privata kliniker i Sverige, och fler tillkommer med jämna mellanrum. Tillsammans står dessa tio för ungefär hälften av alla IVF-behandlingar som genomförs.

En sjuksköterska går igenom hur injektionerna ska tas under behandlingen.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

IVF – lite bakgrundshistoriaAdmin Sys2019-11-04T16:09:56+02:00

IVF – hur går det till?

IVF kallas ibland också assisterad befruktning eller provrörsbefruktning. Den här metoden kan användas vid alla typer av infertilitet, oavsett om det handlar om manlig, kvinnlig eller av okänd anledning.

Sjuksköterskan hjälper till att visa hur hormoninjektionerna tas.

Innan man startar med en IVF-behandling behöver paret genomgå en fertilitetsutredning, för att se om det finns några orsaker som kan ligga bakom infertiliteten.

IVF-behandlingen börjar med att kvinnan stimuleras med hormoner för att flera ägg av de som förloras varje månad ska mogna i äggstockarna. När äggen mognat hämtas de ut genom att läkaren, med hjälp av ultraljud, aspirerar de mogna äggen med en tunn nål genom slidväggen. Samma dag får mannen lämna ett spermaprov som förbereds separat, för att senare förenas med äggen i en odlingsskål där själva befruktningen sker. Om spermierna är för få till antalet, eller inte kan ta sig framåt av egen kraft, injiceras spermien i ägget. Detta kallas mikroinjektion eller ICSI.

Sjuksköterskan förbereder inför ägguttaget.

De fertiliserade äggen blir nu embryon som får utvecklas i IVF-laboratoriet under några dagar. Efter vanligtvis 2 till 5 dagar, utvärderas embryonas utveckling och det embryo som bedöms ha högst chans att ge upphov till graviditet, väljs ut och sätts in i livmodern. Detta sker med en liten slang (även kallad kateter) som förs in i livmodern.

Hur ofta lyckas IVF?

Chansen till en graviditet efter IVF varierar vanligtvis mellan ca 30 och 50 % beroende av olika faktorer där kvinnans ålder är en av de tyngsta faktorerna.

När kan du inte få IVF?

Kvinnans äggreserv varierar mellan olika kvinnor och är av stor betydelse för att IVF överhuvudtaget ska kunna fungera. Hos de flesta kvinnor börjar äggreserven minska redan i 30-årsåldern och vid 40 års ålder är den betydlig reducerad. Andra faktorer, som genomgången cancerbehandling, kan leda till att äggreserven skadats, även hos unga kvinnor. Här spelar även ärftliga faktorer in. Vid ultraljudet och blodprov inför behandlingen kan du få veta om äggreserven är tillräckligt stor för att genomföra en IVF.

Andra hinder för behandling kan vara sjukdomar som riskerar att försämras kraftigt vid graviditet eller bärare av infektioner som exempelvis HIV.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

IVF – hur går det till?Admin Sys2019-11-04T16:12:18+02:00

Spermadonator

Donerad sperma används vid IVF och inseminering antingen i de fall då mamman är ensamstående, om det handlar om samkönat lesbiskt par eller i de fall där mannen i förhållandet har något fel på sin spermieproduktion. För att bli spermiedonator krävs att du är mellan 25 och 45 år, är frisk och inte har några anlag för ärftliga sjukdomar.

Hur går det till?

Processen börjar med ett läkarsamtal där hälsoläget gås igenom, det kontrolleras om det finns några ärftliga sjukdomar i släkten och även varför du vill donera. Därefter får du lämna ett spermaprov som senare kommer att test-frysas i labbet. Spermierna måste klara av att frysas för att kunna användas vid IVF och insemination, och det är inte alla som har den spermiekvalitet som krävs.

Sen får du lämna blodprov och urinprov för att utesluta att du lider av några smittsamma sjukdomar som exempelvis klamydia, HIV, gulsot eller syfilis.

Om du sedan godkänns som donator får du lämna sperma mellan 15 till 30 gånger. Det kan låta mycket men du kommer aldrig ge upphov till barn i fler än 6 olika familjer.

Blodprover tas på mannen för att utesluta smitta.

Kan du vara anonym?

Enligt svensk lagstiftning har alla barn rätt att få veta sitt ursprung efter det att de uppnått myndig ålder. Det innebär att du inte kan vara anonym.

Spermierna prepareras inför testfrysning.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

SpermadonatorAdmin Sys2019-11-04T16:14:05+02:00

PGD och PGS

PGD (Preimplantorisk Genetisk Diagnostik) och PGS (Preimplantatorisk Genetisk Screening), innebär att man undersöker embryon för genetiska defekter innan de implanteras. Detta görs för att undvika att implantation sker med ett embryo som bär anlag för en allvarlig sjukdom eller som har kromosomskada (dubbel eller avsaknad av hel kromosom eller del av kromosom) men för att proceduren ska kunna användas måste kvinnan genom gå en IVF-behandling på en fertilitetsklinik.

Med hjälp av mikromanipulatorer utförs behandlingen.

I Sverige är PGD endast tillåtet för par som bär på anlag för allvarliga, ärftliga sjukdomar. Tidigare har enda alternativet för dessa par varit att göra en fosterdiagnostik och sedan välja en abort om fostret visat sig bära på anlag för allvarlig sjukdom. Detta har förstås upplevts som mycket påfrestande, och för dessa par har PGD inneburit stora fördelar. PGS används utomlands för att minska riskerna att ett embryo med kromosomskada sätts tillbaks, och därmed minska risken för att implantation inte sker eller att missfall uppkommer.

Vad görs vid PGD/PGS?

Vid IVF odlas embryon till blastocyststadiet och då tas en av flera embryonala celler för genetisk/kromosom-analys. Blastocysterna fryses därefter och endast de som vid analysen av cell-DNA visar sig vara normala används vidare.

Cellerna odlas i inkubatorer som håller en optimal miljö.

Hur används PGD?

PGD innebär att man kontrollerar befruktade embryon och ser efter om dessa har några genetiska defekter. Fördelen framför vanlig fosterdiagnostik är att man på det sättet kan undvika embryon som exempelvis bär på gener för allvarliga sjukdomar som blödarsjuka eller svår porfyri för att ta några exempel. I de fallen kan graviditeten fortsätta utan att föräldrarna behöver oroa sig för att dessa sjukdomar skall finnas hos barnet. I dagsläget har i världen mer än 5 000 barn fötts efter att de kontrollerats med PGD, och man har hittills inte kunnat se att barnen drabbats av några skador. I Sverige utförs PGD enbart på Karolinska Universitetssjukhuset och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Risker

Risken för fel diagnos finns, men har hittills visat sig vara mycket låg. Risken varierar mellan 0,1 % till 0,5 % beroende på vilken typ av diagnostik som används. Par som genomgår den här typen av behandling bör under tiden använda skydd vid sex för att undanröja risken för spontan graviditet som inte kontrollerats för genetiska avvikelser.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

PGD och PGSAdmin Sys2019-11-04T16:15:26+02:00

Pergotime

I dagsläget är läkemedlet Pergotime avregistrerat i Sverige men det används fortfarande utomlands. Det finns inte något synonympreparat men läkemedlen Letrozol och Tamoxifen kan också användas för att stimulera till ägglossning.

Vad är Pergotime?

Läkemedlet stimulerar ägglossningen hos kvinnor som lider av PCOS eller liknande störningar. Tabletterna ökar kroppens hormonnivåer, speciellt FSH, så att ägglossningen fungerar normalt. Behandlingar med Pergotime sker under fem dagar, och börjar 3- 5 dagar efter första menstruationsdagen. Under din första kur sker behandlingen i låg dos (en tablett om dagen) för att sedan ökas i nästa kur om ägglossning inte sker. Förhoppningsvis funkar det snabbt men vissa behöver tre kurer eller mer. Det kan helt enkelt ta lång tid och för vissa krävs IVF-behandling. Precis som med andra ägglossningsstimulerande läkemedel så är risken för tvillingfödsel något förhöjd och man bör alltid genomgå gynekologisk ultraljudsundersökning några dagar innan beräknade ägglossningar, för att se att det inte är dubbel eller trippel ägglossning på gång. I dessa fall avråder man från samliv i denna menscykel och ger en lägre dos medicin i nästa menstruationscykel.

Vid en behandling bör man alltid boka en ultraljudsundersökning för att kontrollera antalet äggblåsor.

När ska du undvika Pergotime?

Du ska inte Pergotime om du redan är gravid eller om du ammar. Naturligtvis ska du inte ta tabletterna om du är allergisk mot något av de ämnen som tabletten består av.

Du bör även undvika läkemedlet om du har leversjukdom, har haft cancer i könsorganen, har haft onormala underlivsblödningar av okänt ursprung, cystor på äggstockarna, endometrios eller någon blodsjukdom som påverkar blodets koagulationsförmåga. Innan du tar tabletterna måste du också genomgå en gynekologisk undersökning för att kontrollera så att du inte redan är gravid och att dina äggstockar och livmoder är lämpliga för behandling. Din partner bör också lämna ett spermaprov för att visa en normal spermaproduktion. Du ska också vara försiktig med läkemedlet om du lider av PCOS.

Biverkningar

Det händer att de som tar Pergotime drabbas biverkningar, men det är relativt ovanligt. Bland biverkningarna finns värmevallningar, förstorade äggstockar, huvudvärk, yrsel och illamående. Kom ihåg att det går att få hjälp om du behöver det.

Mer om ägglossningen

Som en del av menscykeln så fungerar det så att ägg mognar i en folliklar för att sedan lossna från äggstocken. Du kan läsa mer om ägglossningen här. Tveka inte att kontakta oss om du vill ha svar på dina frågor; om du exempelvis inte får ägglossning alls eller om du har något annat du undrar över.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

PergotimeAdmin Sys2019-11-04T16:15:49+02:00

Fertilitetsutredning – Hur går det till?

Många anser att skaffa barn är någonting som är helt självklart. Man ägnar inte så mycket tankar åt det innan man inser att det inte går. Det är faktiskt så att 15 % av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Av dem som drabbas brukar man säga att en tredjedel av fallen beror på något problem hos mannen, vilket oftast har att göra med kvalitén på spermierna, en tredjedel av fallen beror på kvinnan och i den sista tredjedelen av fallen så hittar man inte någon orsak till infertiliteten.

Blodprovstagning är en del av fertilitetsutredningen.

Utredning, rådgivning och eventuell behandling

Utredningen startar med att paret kallas för samtal, där man går igenom hälsoläge och sjukdomshistoria. I många fall kan man hitta orsaken till barnlösheten redan där. Har man dessutom tur kan problemen avhjälpas med enklare råd om förändrad livsstil eller dylikt. Behövs ytterligare utredningar börjar man med provtagning där man mäter hormonnivåerna hos kvinnan. Man gör även ett ultraljud av livmoder och äggstockar samt en gynekologisk undersökning för att utesluta några fysiska hinder för en graviditet. Mannen får samtidigt lämna spermaprov för analys.

fertilitetsutredning - hur går det till? En del av fertilitetsutredningen innebär att mannen lämnar ett spermaprov.

Ett spermaprov lämnas av mannen och analysen utförs av klinikens labpersonal.

Utifrån provsvaren bestämmer sedan paret, tillsammans med läkaren på kliniken, vilken behandling som är aktuell.

Remiss för behandling.

Många allmängynekologer utför fertilitetsutredning, det behövs ingen remiss för att göra en utredning. När utredningen är klar och om det behövs behandling, skickar utredande läkare remiss till landstingets fertilitetsklinik för fortsatt behandling, ifall kraven för landstingsfinansierad behandling är uppfyllda. Om det är aktuellt med privat behandling, tar patienterna själva kontakt med den klinik de vill söka till.

När remissen är skickad kommer ni, efter ett tag, att antingen bli kallade för samtal och behandlingsplanering. Det förekommer att patienter ej accepteras för landstingsfinansierad behandling. Oftast handlar det oftast om för hög ålder, om man gjort tidigare behandlingar eller att man har barn tillsammans sedan innan.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

Fertilitetsutredning – Hur går det till?Admin Sys2019-11-04T16:17:02+02:00

Kan man göra bruttolöneavdrag för IVF?

Senast uppdaterad: 1 oktober 2018

Sedan 1 juli 2018 finns inte längre möjligheten att göra bruttolöneavdrag (även kallat löneväxling) för att kunna sänka sin kostnad för vissa privata medicinska behandlingar som exempelvis ögonoperationer och IVF-behandlingar. Regeringen ändrade skattereglerna, vilket innebär att privat sjukvård numera är skattepliktigt. På grund av detta blir det inte någon skillnad att växla lön mot privatvård då båda beskattas på samma sätt.

Ansökan om bruttolöneavdrag på en IVF-klinik.

Tidigare var det så att när du genomgick IVF som du finansierade själv, så kunde din arbetsgivare välja att hjälpa dig med kostnaden. Arbetsgivaren hade då rätt att hjälpa dig med kostnaden genom att göra avdrag på din lön till dess att skulden var återbetalad.

Delbetalning

Många kliniker i landet erbjuder möjligheten att låna pengar av banken för att kunna delbetala sin behandling. Ofta finns lösningar med delbetalning från 6 månader upp till några år, för att kunna underlätta finansieringen för patienten.

Vill du bli kontaktad gällande behandling pga barnlöshet?

Kan man göra bruttolöneavdrag för IVF?Admin Sys2019-11-04T16:20:33+02:00