Hur går IVF till?
IVF är en behandling som är vanlig vid infertilitet. Det kan vara så att man som olikkönat par genomgår denna typ av behandling, och det kan också vara aktuellt för samkönade kvinnliga par, samt ensamstående kvinnor. I de senare två fallen utförs IVF med donerade spermier. Donerade spermier kan också användas vid IVF då mannen i paret saknar egna spermier.
Något som är bra att vara beredd på inför start av IVF-behandling är att det kan ta tid. Ibland krävs flera försök innan det resulterar i en graviditet och ett fött barn, så om det går är det är bra att se varje försök som en del i en behandlingsserie.
Ägguttag
Efter de inledande samtalen, provtagningarna och undersökningarna som en IVF-behandling inleds med så påbörjas hormonbehandlingen. Den leder till att kroppen producerar fler stora äggblåsor med äggceller än vad som är normalt under en vanlig menscykel. Denna produktion styrs av ett kroppsliknande hormon som injiceras i högre dos än normalt, samtidigt som kroppens egen hormonproduktion hämmas med läkemedel. Efter att allt detta är genomfört under ungefär två veckor får kvinnan en sista spruta som gör att äggcellerna i de stora äggblåsorna mognar och blir redo att tas ut.
Ägguttaget sker genom att kvinnan lokalbedövas i vaginans övre del och samtidigt får intravenös smärtlindring. Läkaren använder en tunn nål som sitter på ultraljudsstaven. Nålen förs genom det bedövade området av slidväggen och in i äggstocken. Äggblåsorna punkteras och vätskan inuti sugs ut genom nålen. Hela ingreppet tar ungefär 15 minuter och de flesta upplever det som tämligen enkelt.
Äggblåsvätskan tas sen om hand av embryologen på laboratoriet som hittar äggen i vätskan med hjälp av mikroskop. Dessa ägg läggs sedan i en odlingsskål med näringslösning och förvaras i ett odlingsskåp.
Efteråt kommer blåsorna på äggstocken att fyllas med vätska igen och det är inte ovanligt att kvinnan känner sig svullen och lite öm i buken dagarna efter ingreppet. En liten vaginal blödning kan även uppkomma under dagarna efter ägguttaget.
Befruktning med spermier
Samma morgon som ägguttaget sker lämnar mannen ett spermaprov. Provet kan tas fram hemma och transporteras till enheten inom en timma eller så tas det fram direkt på kliniken i ett speciellt spermaprovtagningsrum. Spermaprovet tas om hand av embryologen på spermalaboratoriet, för undersökning av spermiernas antal och rörlighet. Normalt finns det flera miljoner rörliga spermier i ett prov. Provet prepareras sen så att endast de piggaste spermierna används för att befrukta äggen.
Är spermiernas rörlighet och antal normala så läggs de tillsammans med äggen i en odlingsskål för att befruktning skall ske på normalt sätt. Normal befruktning innebär att en spermie av egen kraft tränger igenom äggcellens yttersta skal och in i äggcellen för att befrukta ägget. Är spermierna av sämre kvalitet (litet antal eller nedsatt rörlighet) kan man välja att göra så kallad mikroinjektion (ICSI), då en spermie injiceras in i varje äggcell.
Dagen efter ägguttag och befruktningsförsök undersöker embryologen alla äggceller i mikroskop för att se om befruktning har skett. Efter ytterligare 1-2 dagar ser man om det befruktade ägget har delat sig. Ett embryo förs normalt in i livmodern dag 2, dag 3 eller dag 5 efter ägguttaget. Övriga embryon som har delat sig i normal takt och som är av god kvalitet vid granskning i mikroskop, kan frysas ner för eventuell framtida behandling.
Gravid?
Ungefär tre veckor efter ägguttaget tas ett graviditetstest, och det visar om behandlingen lyckats eller inte. Om det inte blivit en graviditet kommer ofta mensblödningen redan innan testdagen. Men det är ändå viktigt att ta sitt graviditetstest på testdagen för att vara säker. Blödningar kan ibland uppstå trots att det finns en graviditet. När testet är taget meddelas resultatet till kliniken och samtal eller besök planeras in till ansvarig läkare. Vid positivt test bokas ett ultraljud in i sjunde eller åttonde graviditetsveckan.
